Natural Sciences

Teaching in biology should essentially give pupils the opportunities to develop their ability to:
•        use knowledge of biology to examine information, communicate and take a view on questions concerning health, natural resource use and ecological sustainability,
•        carry out systematic studies in biology, and

•        use concepts of biology, its models and theories to describe and explain biological relationships in the human body, nature and society.
 
Syfte och mål med temat Kroppen NTA
 
Temat behandlar människokroppen och gör det med utgångspunkt i grundskolans kursplaner i biologi och kemi, aktuell ämnesdidaktisk forskning och utifrån ett systemtänkande
 
Kroppen består av många olika delsystem där olika processer äger rum. I dessa system transporteras och omsätts materia och energi. Kroppens olika organ kan vara kopplade till ett eller flera av dessa system. De mest centrala av dessa system är andning, cirkulation och matspjälkning, vilka utgör grunden och gås igenom i detta tema. Temat visar hur syre tas upp via andningen och näringsämnen från matspjälkningen samt hur dessa system länkas samman via cirkulationen. För att samordna kroppens system behövs kommunikationssystem, av vilka de viktigaste är hormonsystemet och nervsystemet, och de berörs också i temat. Målet är att eleverna efter att ha avslutat temat har tillägnat sig kunskap om kroppens mest centrala och grundläggande system, och att de ser att kroppen är ett system av delsystem som alla är beroende av- och interagerar med varandra.
 
 
Det centrala disciplinära innehåll som tema Människokroppen främst behandlar är · Människans organsystem;
 
  • Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. ( Bi 4-6) ·
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan (Bi 7-9) ·
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av, kost, motion och beroendeframkallande medel. (Bi 4-9)
  •  
  • Några vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. (Bi 4-9) ·
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i människokroppen. (Ke7- 9) ·
  • Innehållet i mat och drycker och näringsämnenas betydelse för hälsan. (Ke 4-9) ·
  • Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. (Ke7-9) ·
  • Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. ·
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologi- och kemiområdena och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor (Bi, Ke 4-9)
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar (Bi,Ke 4-6)
Ordlista



Aceton är en färglös vätska med sötaktig lukt. Aceton är mycket brandfarlig och ångorna är irriterande för ögon och slemhinnor. Men människan kan faktiskt naturligt bilda små mängder aceton i kroppen då fett frysts ned.


Aminosyra En grupp av molekyler som bygger upp proteinerna i alla levande organismer. Det finns 20 olika aminosyror


 Andningsfrekvens hur ofta en människa normalt andas


Alveoler Kallas även för lungblåsor. Små druvliknande strukturer i lungorna där utbyte av syre och koldioxid sker mellan in/utandningsluft och blod.


 Andetagsvolym Så mycket luft man normalt andas in och ut under ett andetag


 Artärer De blodkärl som leder blodet från hjärtat. Den största artären, som är den första artären i det stora kretsloppet, heter aorta.


 Blod Den vätska som cirkulerar i alla djurs blodådror. Blodet pumpas runt av hjärtat.


Blodplättar Gör att blodet levrar sig om man skadar ett blodkärl.


Cellmembran
Ett tunt lager av molekyler som omger alla celler. Cellmembranet skyddar cellen ungefär på samma sätt som huden skyddar oss människor Ett cellmembran består av ett dubbellager av ett slags fett och proteiner.
Cirkulationssystemet
Här ingår hjärtat, blodet och blodkärlen.
Defibrillator
Hjärtstartare
 Diafragma
Kallas även mellangärdet och är en muskel i brösthålans botten på däggdjur.
Mellangärdet
är den viktigaste muskeln i andningsprocessen.
DNA DNA är en förkortning för deoxyribonukleinsyra och kallas ibland för arvsmassa. Egenskaper som ärvs från föräldrar till avkomma överförs med hjälp av DNA. DNA finns i alla jordens organismer (djur, växter, bakterier, svampar, alger och de flesta virus). DNA är en väldigt lång och smal molekyl som innehåller våra gener.

 EKG-mätare. Mäter aktiviteten i hjärtat. Visar de elektriska signalerna som får hjärtat att slå.
Enzym
 Proteiner som gör att kemiska reaktioner går fortare. Nästan alla processer i cellen behöver enzymer för att bli rätt och gå tillräckligt snabbt. Fett Finns i alla växt- och djurceller och kan vara fast, halvflytande eller flytande.
 Flimmerhår
Hårliknande utskott som kan fånga små partiklar som finns i inandningsluften. Förmak Så kallas de ”rum” där blodet kommer in i hjärtat.
Hemoglobin
Ett protein som finns i röda blodkroppar hos människan och många djur. Det är vid hemoglobinet som syret binds.
Hormoner
Ämnen som fungerar som budbärare från en cell eller ett organ i kroppen via blodet till en annan cell eller grupp av celler. Immunförsvar skyddar mot infektioner.
Infektioner
 En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp.
 Insulin
Ett hormon som gör att kroppens celler kan ta in socker från blodet. Produceras i bukspottkörteln.
Kammare (hjärtat)
 Så kallas de ”rum” från vilka blodet pumpas ut från hjärtat.
 Kapillärer
 De minsta kärlen och det är genom dessa som ett utbyte av syre, koldioxid, hormoner och näring kan ske till och från kroppens celler
Koldioxid
En restprodukt som bildas vid cellandningen.
Koldioxid förs med blodet till lungorna där det lämnar kroppen med utandningsluften.
Kolhydrater
Samlingsnamn för sockerarter. Exempel på kolhydrater är glukos, fruktos (fruktsocker), sackaros (som i strösocker), stärkelse (som i potatis och bröd) och cellulosa.
Körtel
Samlingsnamn för organ som producerar och släpper ut ämnen (ofta till blodet). Hormoner görs i körtlar.
Lungmaskin (respirator)
 syresätter blodet med hjälp av konstgjord andning, dvs genom att pumpa luft in och ut ur lungorna.
Lipider
Samlingsnamn för en stor grupp fetter eller fettliknande ämnen. De ingår i bland annat i cellmembraner men också samlade i fettdroppar i fettvävnad.
Livsövervakaren
En apparat som liknar en hjärt-lungmaskin med dropp och andra funktioner. Magsaft Innehåller vatten, salter och saltsyra. Den innehåller också enzymer, bland annat pepsin (som kan bryta ned proteiner).
Magsyra
 När vi talar om magsyra är det främst saltsyran i magsaften vi menar. Saltsyran gör att magsaften blir sur (har ett pH på 1,5-2).
Mikrovilli
Utskott på villis yta. Tillsammans med villi ökar de tarmslemhinnans yta cirka 600-1000 gånger.
Mineraler
behövs för att ett flertal funktioner i kroppen ska kunna fungera optimalt. Mineralämnen ingår bl.a. i många hormoner och i olika enzymsystem. De mineraler som behövs är: Bor, Fluor, Fosfor, Jod, Järn, Kalcium, Kalium, Koppar, Krom Magnesium, Mangan, Molybden, Natrium, Selen, Svavel och Zink.
Människosimulatorn
 En virtuell, interaktiv tredimensionell modell av en människokropp som man kan interagera med.
Näringsämnen
Protein, fett, vitaminer och mineraler. Behövs för att bygga upp och underhålla cellerna i kroppen.
Pepsin
är ett enzym som finns i magsäcken där det bryter ned proteiner i maten i mindre bitar. Pepsin fungerar bäst i sur miljö.
Protein
Långa kedjor av sammanlänkade aminosyror. Proteiner är därför mycket stora molekyler. De är en av huvudbeståndsdelarna i allt levande. Man har uppskattat att kroppen kan tillverka mellan 250 000- 1 miljon olika sorts proteiner från de ungefär 20 000-25 000 gener som vi har. Proteiner har olika funktioner. En del hjälper till att bygga upp vårt skelett, andra våra muskler. En del transporterar syre och näringsämnen och många av dem är olika sorts enzymer som exempelvis bryter ned maten till energi. Andra försvarar oss mot bakterier och virus och mycket, mycket annat.
Puls (hjärtfrekvens)
Den frekvens med vilken hjärtat slår. Pulsen brukar räknas i slag per minut.
 Röda blodkroppar
Celler i blodet som transporterar syre och koldioxid.
Saltsyra
är en av de vanligaste syrorna och är i koncentrerad form starkt frätande, men tillräckligt utspädd saltsyra är relativt ofarlig och finns till exempel i människans magsäck där den hjälper till att lösa upp matinnehållet. Saltsyran gör att magsäcken håller en surhetsgrad på pH 1.5-2.0.
 Signalsubstans
är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
Spirometer
En apparat med vilken man kan mäta in- och utandningsluft. Stetoskop Apparat som används för att lyssna på hjärtat.
Syre
En förutsättning för de livgivande ämnesomsättningsprocesserna. Syret får vi från inandningsluften.
Syremättnad
 hur mycket syre som finns i blod
Syremättnad hur mycket syre som finns i blodet
Vatten
 Nödvändigt för allt liv på jorden. Vatten är en molekyl som består av en syreatom och två väteatomer.
Vattenupptag
Kroppens förmåga att ta upp vatten ur mat och dryck. Vatten tas upp i tunntarmen och i första delen av tjocktarmen.
Vener
De kärl som för blodet tillbaka till hjärtat efter kapillärerna.
Villi
Fingerlika utbuktningar av tunntarmens slemhinna. De ser ut som små fingrar och är mellan 0,5- 1 millimeter långa. De ökar tunntarmens yta ungefär 30 gånger större än den skulle varit om den var helt slät. Det gör att näring och vätska kan tas upp snabbare och effektivare.
Vita blodkroppar
Celler i blodet som försvarar kroppen mot infektioner.
Vitalkapacitet
Ett mått på lungornas volym (ungefär). Mäts som den mängd luft man kan blåsa ut efter en maximal inandning. Används för att avgöra hur väl lungorna fungerar.
 Vitaminer
är organiska ämnen som behövs i liten mängd. Trots att varje vitamin enbart behövs i väldigt liten mängd så måste alla dessa vitaminer finnas i födan för att bristsjukdomar ska undvikas.
 Ämnesomsättning
Samlingsnamn för alla processer då näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ned, omvandlas till energi och förs bort från kroppen.


 


 




 
 
THE HUMAN DIGESTIVE SYSTEM

The human digestive system is a complex series of organs and glands that processes food. In order to use the food we eat, our body has to break the food down into smaller molecules that it can process; it also has to excrete waste.

Most of the digestive organs (like the stomach and intestines) are tube-like and contain the food as it makes its way through the body. The digestive system is essentially a long, twisting tube that runs from the mouth to the anus, plus a few other organs (like the liver and pancreas) that produce or store digestive chemicals.

The Digestive Process:

The start of the process - the mouth: The digestive process begins in the mouth. Food is partly broken down by the process of chewing and by the chemical action of salivary enzymes (these enzymes are produced by the salivary glands and break down starches into smaller molecules).

On the way to the stomach: the esophagus - After being chewed and swallowed, the food enters the esophagus. The esophagus is a long tube that runs from the mouth to the stomach. It uses rhythmic, wave-like muscle movements (called peristalsis) to force food from the throat into the stomach. This muscle movement gives us the ability to eat or drink even when we're upside-down.

In the stomach - The stomach is a large, sack-like organ that churns the food and bathes it in a very strong acid (gastric acid). Food in the stomach that is partly digested and mixed with stomach acids is called chyme.

In the small intestine - After being in the stomach, food enters the duodenum, the first part of the small intestine. It then enters the jejunum and then the ileum (the final part of the small intestine). In the small intestine, bile (produced in the liver and stored in the gall bladder), pancreatic enzymes, and other digestive enzymes produced by the inner wall of the small intestine help in the breakdown of food.

In the large intestine - After passing through the small intestine, food passes into the large intestine. In the large intestine, some of the water and electrolytes (chemicals like sodium) are removed from the food. Many microbes (bacteria like Bacteroides, Lactobacillus acidophilus, Escherichia coli, and Klebsiella) in the large intestine help in the digestion process. The first part of the large intestine is called the cecum (the appendix is connected to the cecum). Food then travels upward in the ascending colon. The food travels across the abdomen in the transverse colon, goes back down the other side of the body in the descending colon, and then through the sigmoid colon.

The end of the process - Solid waste is then stored in the rectum until it is excreted via the anus.

Digestive System Glossary:

abdomen - the part of the body that contains the digestive organs. In human beings, this is between the diaphragm and the pelvis

alimentary canal - the passage through which food passes, including the mouth, esophagus, stomach, intestines, and anus.

anus - the opening at the end of the digestive system from which feces (waste) exits the body.

appendix - a small sac located on the cecum.

ascending colon - the part of the large intestine that run upwards; it is located after the cecum.

bile - a digestive chemical that is produced in the liver, stored in the gall bladder, and secreted into the small intestine.

cecum - the first part of the large intestine; the appendix is connected to the cecum.

chyme - food in the stomach that is partly digested and mixed with stomach acids. Chyme goes on to the small intestine for further digestion.

descending colon - the part of the large intestine that run downwards after the transverse colon and before the sigmoid colon.

digestive system - (also called the gastrointestinal tract or GI tract) the system of the body that processes food and gets rid of waste.

duodenum - the first part of the small intestine; it is C-shaped and runs from the stomach to the jejunum.

epiglottis - the flap at the back of the tongue that keeps chewed food from going down the windpipe to the lungs. When you swallow, the epiglottis automatically closes. When you breathe, the epiglottis opens so that air can go in and out of the windpipe.

esophagus - the long tube between the mouth and the stomach. It uses rhythmic muscle movements (called peristalsis) to force food from the throat into the stomach.

gall bladder - a small, sac-like organ located by the duodenum. It stores and releases bile (a digestive chemical which is produced in the liver) into the small intestine.

gastrointestinal tract - (also called the GI tract or digestive system) the system of the body that processes food and gets rid of waste.

ileum - the last part of the small intestine before the large intestine begins.

intestines - the part of the alimentary canal located between the stomach and the anus.

jejunum - the long, coiled mid-section of the small intestine; it is between the duodenum and the ileum.

liver - a large organ located above and in front of the stomach. It filters toxins from the blood, and makes bile (which breaks down fats) and some blood proteins.

mouth - the first part of the digestive system, where food enters the body. Chewing and salivary enzymes in the mouth are the beginning of the digestive process (breaking down the food).

pancreas - an enzyme-producing gland located below the stomach and above the intestines. Enzymes from the pancreas help in the digestion of carbohydrates, fats and proteins in the small intestine.

peristalsis - rhythmic muscle movements that force food in the esophagus from the throat into the stomach. Peristalsis is involuntary - you cannot control it. It is also what allows you to eat and drink while upside-down.

rectum - the lower part of the large intestine, where feces are stored before they are excreted.

salivary glands - glands located in the mouth that produce saliva. Saliva contains enzymes that break down carbohydrates (starch) into smaller molecules.

sigmoid colon - the part of the large intestine between the descending colon and the rectum.

stomach - a sack-like, muscular organ that is attached to the esophagus. Both chemical and mechanical digestion takes place in the stomach. When food enters the stomach, it is churned in a bath of acids and enzymes.

transverse colon - the part of the large intestine that runs horizontally across the abdomen.

 

 


Physics



Isaac Newtons rorelselagar

Accelerationslagen

Ju större nettokraft på föremålet desto snabbare accelererar

föremålet. Föremål med större massa accelererar mindre än

ett föremål med mindre massa om nettokraften är konstant.

Verkan och motverkan

Om ett föremål påverkar ett annat föremål med en viss netto-

kraft, så påverkar det andra föremålet det första föremålet med

en lika stor nettokraft men i motsatt riktning.

Tröghetslagen

Ett föremål blir stillastående om inte en nettokraft påverkar det.

Nettokraften är summan av de krafter som påverkar. Tröghet är

föremåls ovilja att ändra rörelseriktning.

 

Begrepp  Under Construction!

 

tabell - diagram      tables and diagrams

 

 

 

Medelvärde            average

medianvärde           median 

typvärde                  mode (modal frequency)

Tröghet                           inertia

Acceleration

Kraft                        force

Motkraft

Väderkvarn                windmill

Uppfinna                              invent

Prisma( trekantig glasbit)      Prism

Tyngdkraft     

Himlakroppar                        celestial bodies  

Elliptiska banor                     Elliptical pathways

Ellips (tillplattad cirkel)          Ellipse

Kvicksilver

Alkemi

Luftrör                                trachea

Luftmotstånd

Temat och Lgr11

När eleverna arbetar med temat Rörelse och konstruktion ligger fokus i första hand på syften och centralt innehåll i fysik och teknik.

Fysik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, 
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
    Centralt innehåll i årskurs 4–6
    Fysiken i naturen och samhället Energins oförstörbarhet och flöde,
    olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
    Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål.
    Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
    Physics and world views •
     Some historical and contemporary discoveries in physics and their importance for people’s living conditions and views on the world.
     Different cultures – their descriptions and explanations of nature in fiction, myths and art, and in earlier science.
    Fysiken och världsbilden
    Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
    Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
    Fysikens metoder och arbetssätt
    Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
    Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
    Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
    Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
    Teknik
    Syfte
    Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, 
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, 
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
    Centralt innehåll i årskurs 4–6
    Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:
    Tekniska lösningar
    Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
    Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
    Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
    Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
    Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
    Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.
    Teknik, människa, samhälle och miljö
    Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösninga
    Biology
    NO
    Khan Academy
    Technology
    Simple Machines
    The lever, the wheel and axle, and the pulley are three simple machines that have
    something in common. It's easy to see how the wheel and axle and the pulley are
    related; a pulley looks a lot like a wheel and axle with a rope over it. But what about
    the lever? A lever doesn't look much like a wheel and axle or a pulley. For starters, it
    isn't even round! So you may be surprised to learn that the lever is the basic simple
    machine that the other two are based on.
    A lever is a bar with a balance point called the fulcrum. A garden shovel is an
    example. In a wheel and axle, the fulcrum is in the center. The outside rim of the wheel is like the handle of a lever; it just wraps all the way around. A pulley is just what it looks like, a wheel and axle with a groove to hold a rope around the outside edge.
    A lever helps you do more work than you could do by yourself. It seems like it makes you stronger, but it really doesn't. Like all simple machines, a lever can either give you more force or more distance, but as you get more of one you always give up some of the other. Levers are also used just to change the direction of a force.
    There are three kinds of levers. A first class lever like a seesaw has the fulcrum in the middle. You push down on one end; this is called effort. The seesaw lifts up the kid on the other end; this is called the load. A second class lever has the fulcrum at one end, the load in the middle, and the effort at the far end. An example of a second class lever is the wheelbarrow you use when you work in your garden. A third class lever has the fulcrum at one end, the effort in the middle, and the load at the far end. A garden shovel is a third class lever. So are a broom and a baseball bat.
     
    Before there were wheels with axles, there were simple wheels, or rollers, such as logs used to move a Heavy object. With the slightly more modern wheel and axle, it is a little easier to see that it is a type of lever. The fulcrum, or axle, in the center can be turned to increase the distance at the outside edge. Examples of this are the wheels on your car, bike, or skateboard. A wheel can also be used in the opposite way to increase the force instead of the distance. For example, in old grain mills, a water wheel would be turned by flowing water to produce force to grind the grain in the mill. The handle on a doorknob or water faucet works the same way.
     
    A simple pulley just changes the direction of a force, like the pulley that pulls up a bucket of water from an old well, or the pulley that helps you raise the flag on a flag pole. A block and tackle is a set of pulleys in two rows. It is used to lift heavy loads. In a block and tackle, a rope is wrapped back and forth over two rows of pulleys. For each pulley, you have to pull the rope a little further but you also gain a little more force. The giant cranes that you see on construction sites use a block and tackle, along with other types of machines, to do their job.
    The lever, the wheel and axle, and the pulley -- three simple machines, or just three forms of the same machine? It all depends on how you look at it.
     
Det centrala disciplinära innehåll som tema Människokroppen främst behandlar är · Människans organsystem;
 
Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. ( Bi 4-6) ·
 
 Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan (Bi 7-9) ·
 
Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av, kost, motion och beroendeframkallande medel. (Bi 4-9)
 
 · Några vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. (Bi 4-9) ·
 
 Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i människokroppen. (Ke7- 9) ·
 
 Innehållet i mat och drycker och näringsämnenas betydelse för hälsan. (Ke 4-9) ·
 
Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. (Ke7-9) ·
 
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. ·
 
Historiska och nutida upptäckter inom biologi- och kemiområdena och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor (Bi, Ke 4-9)
 
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi och kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar (Bi,Ke 4-6)
 
 
 

 


 
Syfte och mål med temat
 
Temat behandlar människokroppen och gör det med utgångspunkt i grundskolans kursplaner i biologi och kemi, aktuell ämnesdidaktisk forskning och utifrån ett systemtänkande
 
Kroppen består av många olika delsystem där olika processer äger rum. I dessa system transporteras och omsätts materia och energi. Kroppens olika organ kan vara kopplade till ett eller flera av dessa system. De mest centrala av dessa system är andning, cirkulation och matspjälkning, vilka utgör grunden och gås igenom i detta tema. Temat visar hur syre tas upp via andningen och näringsämnen från matspjälkningen samt hur dessa system länkas samman via cirkulationen. För att samordna kroppens system behövs kommunikationssystem, av vilka de viktigaste är hormonsystemet och nervsystemet, och de berörs också i temat. Målet är att eleverna efter att ha avslutat temat har tillägnat sig kunskap om kroppens mest centrala och grundläggande system, och att de ser att kroppen är ett system av delsystem som alla är beroende av- och interagerar med varandra.
 
Syfte och mål med temat
 
Temat behandlar människokroppen och gör det med utgångspunkt i grundskolans kursplaner i biologi och kemi, aktuell ämnesdidaktisk forskning och utifrån ett systemtänkande
 
Kroppen består av många olika delsystem där olika processer äger rum. I dessa system transporteras och omsätts materia och energi. Kroppens olika organ kan vara kopplade till ett eller flera av dessa system. De mest centrala av dessa system är andning, cirkulation och matspjälkning, vilka utgör grunden och gås igenom i detta tema. Temat visar hur syre tas upp via andningen och näringsämnen från matspjälkningen samt hur dessa system länkas samman via cirkulationen. För att samordna kroppens system behövs kommunikationssystem, av vilka de viktigaste är hormonsystemet och nervsystemet, och de berörs också i temat. Målet är att eleverna efter att ha avslutat temat har tillägnat sig kunskap om kroppens mest centrala och grundläggande system, och att de ser att kroppen är ett system av delsystem som alla är beroende av- och interagerar med varandra.
 


 
Syfte och mål med temat
 
Temat behandlar människokroppen och gör det med utgångspunkt i grundskolans kursplaner i biologi och kemi, aktuell ämnesdidaktisk forskning och utifrån ett systemtänkande
 
Kroppen består av många olika delsystem där olika processer äger rum. I dessa system transporteras och omsätts materia och energi. Kroppens olika organ kan vara kopplade till ett eller flera av dessa system. De mest centrala av dessa system är andning, cirkulation och matspjälkning, vilka utgör grunden och gås igenom i detta tema. Temat visar hur syre tas upp via andningen och näringsämnen från matspjälkningen samt hur dessa system länkas samman via cirkulationen. För att samordna kroppens system behövs kommunikationssystem, av vilka de viktigaste är hormonsystemet och nervsystemet, och de berörs också i temat. Målet är att eleverna efter att ha avslutat temat har tillägnat sig kunskap om kroppens mest centrala och grundläggande system, och att de ser att kroppen är ett system av delsystem som alla är beroende av- och interagerar med varandra.

 

 

 
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Inlägg (Atom)